Tegger Stiftelsen delar ut 1,9 miljoner kronor till medicinsk forskning 2025
Malmö, november 2025
Tegger Stiftelsen offentliggör nu årets mottagare av sina stipendier för forskning kring folksjukdomar. Totalt 1,9 miljoner kronor delas ut till 14 forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet. Årets projekt spänner från hjärnans åldrande, cancer, sepsis och hjärtsjukdom till kejsarsnitt, avancerad bilddiagnostik, hudsjukdomar och infektioner hos barn.
Sedan stiftelsen grundades 1993 har den delat ut över 27 miljoner kronor till medicinsk forskning med tydlig koppling till våra stora folksjukdomar.
– “Årets stipendiater visar på en fantastisk bredd, men har en sak gemensamt: de angriper frågor som berör väldigt många människor. Det är precis den typen av forskning min far ville stödja när han skapade stiftelsen,” säger John Tegger, styrelseledamot i Tegger Stiftelsen.
PostDoc-stipendium – 300 000 kronor
Katarina Ellström
Hjärnans åldrande – orsaker och konsekvenser, med fokus på kärlens roll
Katarina Ellström studerar hur förändringar i hjärnans blodkärl påverkar åldrande och kognitiv funktion. Genom avancerade bildtekniker och biomarkörer undersöker hon tidiga tecken på kärlskador i hjärnan och hur de hänger samman med risk för demens och annan kognitiv svikt. På sikt kan forskningen leda till bättre möjligheter att förebygga, upptäcka och behandla hjärnrelaterade ålderssjukdomar.
Forskningsstipendier – 125 000 kronor vardera
Cecilia Sand
Riskfaktorer för fördröjd melanomdiagnos och optimalt tidsfönster för sentinel node-biopsi
Melanom är en av de mest allvarliga formerna av hudcancer, där tidig diagnos är avgörande för överlevnad. Cecilia Sand undersöker vilka faktorer hos patienter, vården och tumören som leder till att diagnosen fördröjs. Hon studerar också vilket tidsfönster som ger bäst resultat för sentinel node-biopsi, en viktig metod för att avgöra spridning. Resultaten kan användas för att ta fram tydligare riktlinjer och förbättra både diagnostik och uppföljning.
Ola Rauer
Förbättrad behandling och prognos för svullnad i gula fläcken vid uveit
Uveit – inflammation inne i ögat – är den fjärde vanligaste orsaken till blindhet globalt. Svullnad i gula fläcken är en vanlig komplikation och står för en stor del av synförlusten. Ola Rauer jämför två steroidbehandlingar som används i kliniken men sällan direkt jämförts vetenskapligt: injektioner under ögats bindehinna och lokala steroiddroppar. Med hjälp av infraröd bilddiagnostik (OCT) analyseras svullnadens utseende och blodflöde i näthinnan. Målet är mer träffsäker och individanpassad behandling.
Fredrik Fellert
Ultraljudsvägledda nervblockader vid höft- och knäproteskirurgi
Höft- och knäprotesoperationer är mycket vanliga ingrepp där smärtlindringen är central för återhämtningen. Fredrik Fellert studerar hur olika ultraljudsstyrda nervblockader påverkar smärta, rörlighet, komplikationer och behovet av morfinliknande läkemedel efter operation. Forskningen kan bidra till förbättrade rutiner för smärtbehandling och snabbare rehabilitering.
Kevin Yang
Optimering av behandling vid keratinocytcancer och avancerade icke-invasiva diagnostiska metoder
Keratinocytcancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Kevin Yang jämför fyra etablerade behandlingar – bland annat fotodynamisk terapi och olika krämer – med avseende på effekt, biverkningar, läkningstid, kosmetiskt resultat och kostnadseffektivitet. Parallellt utvärderas moderna, icke-invasiva diagnostiska metoder som LC-OCT, dermoskopi och molekylära biomarkörer via tape-stripping. Syftet är att minska behovet av vävnadsprover och skapa säkrare uppföljning av patienter.
Kristjan Vidisson
Sepsis och koagulationsrubbningar – bättre riskbedömning och behandling
Sepsis är ett livshotande tillstånd där immunförsvaret överreagerar på en infektion och orsakar organskada. Kristjan Vidisson fokuserar på hur sepsis påverkar blodets koagulationssystem – från små blodproppar i kroppens minsta kärl till tillståndet DIC med hög dödlighet. Genom att koppla kliniska data till laboratoriemarkörer och befintliga poängsystem som SIC vill han förbättra möjligheterna att tidigt identifiera högriskpatienter. Forskningen syftar till mer individanpassade behandlingsstrategier och bättre överlevnad.
Johan Wittgren
Artificiell intelligens vid prostatacancer-PET
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform hos män. Johan Wittgren utvecklar AI-baserade metoder för att analysera PET-bilder mer standardiserat och känsligt än vad som är möjligt med enbart manuell tolkning. Genom att upptäcka små tumörfoci och mönster som annars kan missas, kan tekniken bidra till mer träffsäkra diagnoser, bättre behandlingsval och mer jämlik vård även där specialistkompetens är begränsad.
Viktor Peny
Pneumoni och pleuraempyem hos barn i Sverige
Lunginflammation är en av de vanligaste allvarliga infektionerna hos barn och kan i vissa fall leda till pleuraempyem – en ansamling av var runt lungan som kräver lång sjukhusvård och ibland operation. Viktor Peny studerar vilka barn som löper störst risk att utveckla pleuraempyem, hur förekomsten förändrats över tid i Sverige och vilken roll luftvägsvirus som RSV och influensa spelar. Han jämför också olika behandlingsstrategier och deras effekt på tillfrisknandet. Målet är bättre prevention, tidigare identifiering och mer träffsäker behandling.
Irina Halling
Att kartlägga och minska risken för djupa postoperativa infektioner vid neurokirurgi
Neurokirurgiska ingrepp är komplexa och infektioner kan få mycket allvarliga följder. Irina Halling analyserar riskfaktorer, operationsrutiner och antibiotikastrategier för patienter som genomgår hjärn- och ryggmärgskirurgi. Genom att identifiera kritiska moment i vårdkedjan vill hon bidra till förändringar som minskar infektionsrisken och förbättrar både säkerhet och resultat för patienterna.
Valdis Thorhallsdottir
Hidradenitis Suppurativa – den dolda folksjukdomen
Hidradenitis suppurativa (HS) är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom med smärtsamma bölder och fistlar, ofta i hudveck, som kraftigt påverkar livskvaliteten. Sjukdomen är relativt okänd och diagnostiken försenas ofta med många år. Valdis Thorhallsdottir studerar både nya lokala behandlingar, exempelvis azelainsyra-kräm som alternativ till antibiotika, och mer avancerade åtgärder som kirurgi och biologiska läkemedel vid svår sjukdom. Forskningen syftar till både bättre behandling och ökad medvetenhet om HS.
Daniel Towie
Sepsis och septisk chock – incidens, risker och utfall inom intermediärvård
Många patienter med sepsis vårdas på intermediärvårdsavdelningar där övervakning och behandling är avancerad men inte fullt intensivvård. Daniel Towie kartlägger hur vanligt allvarlig sepsis och septisk chock är i denna vårdmiljö, vilka riskprofiler som finns och hur olika behandlingsstrategier påverkar överlevnad och återhämtning. Resultaten kan stärka vårdens förmåga att tidigt upptäcka försämring och styra resurser rätt.
Elisabet Forkman
Långtidsuppföljning av bukspottkörtelkirurgi
Kirurgi på bukspottkörteln är tekniskt krävande och förknippad med betydande risker, men också med möjlighet till bot vid svår sjukdom. Elisabet Forkman följer patienter efter operation för att kartlägga långsiktiga effekter på funktion, komplikationer, metabolism och livskvalitet. Genom att bättre förstå den långsiktiga prognosen kan vården förbättra både uppföljning, rehabilitering och patientinformation.
Viktoria El Radaf
Trender och utfall vid kejsarsnitt – frekvenser, neonatala utfall och långsiktiga effekter
Kejsarsnitt är ett av världens vanligaste kirurgiska ingrepp och frekvensen ökar internationellt. Viktoria El Radaf studerar hur kejsarsnittsfrekvenserna utvecklas i Europa och vilka konsekvenser ingreppet har för barnets kort- och långsiktiga hälsa, exempelvis andningsstörningar, astma och allergier. Särskilt fokus ligger på kejsarsnitt utan tydlig medicinsk indikation. Målet är bättre beslutsunderlag för vården och mer individanpassade rekommendationer.
Haris Zilic
Avancerad ekokardiografisk strain-analys för tidig upptäckt av hjärtsvikt och förmaksmyopati
Med hjälp av avancerad ultraljudsteknik analyserar Haris Zilic hjärtats rörelser i detalj. Genom så kallad strain-analys kan mycket tidiga förändringar i hjärtmuskulaturens funktion upptäckas, innan traditionella metoder visar avvikande värden. Detta öppnar för tidigare diagnos av hjärtsvikt och förmaksmyopati och därmed också möjligheten att sätta in behandling i ett skede där den gör som mest nytta.
Om Tegger Stiftelsen
Tegger Stiftelsen grundades 1993 av Malmöentreprenören Jan Tegger, som donerade sin förmögenhet till medicinsk forskning inriktad på folksjukdomar. Stiftelsen delar årligen ut stipendier till forskare vid universitetssjukhusen i Malmö och Lund och har sedan starten bidragit med över 27 miljoner kronor till svensk medicinsk forskning.
För mer information
Mer information om årets stipendiater, inklusive bilder och längre projektsammanfattningar, finns på:
www.teggerstiftelsen.se
Kontakt för media:
John Tegger
Tegger Stiftelsen
Telefon: 0701–608 700
E-post: info@teggerstiftelsen.se
På följande länk kan Du få individuella foto på pristagarna och även deras utvecklade texter inom sina respektive område:
Har Ni eventuella frågor om ovanstående, finns undertecknad till Er tjänst per telefon 0701 – 608 700 eller via hemsidan: www.teggerstiftelsen.se